Bekymret med Cultured Code

För mig är en bra listhanterare nyckeln till att få GTD att fungera. Om jag inte vill använda mina listor — för att de fungerar omständligt, eller är för fula — faller allt som ett korthus. Som jag tidigare skrivit om använder jag för närvarande Things. Cultured Code, företaget bakom Things, har på sistone hamnat i blåsväder på grund av bristande kommunikation med sina kunder. Deras gömda forum bubblar just nu av ilska över upplevda tillkortakommanden och brutna löften från utvecklarna. Trots att jag ofta har tyckt att kritiken varit överdriven har jag inte kunnat slita mig därifrån. Det är lite som en trafikolycka — man kan inte låta bli att titta. Nu upptäcker jag att jag börjar bli påverkad av de negativa rösterna. Things är snyggt, men Cultured Code har svårt att leverera utlovade funktioner. Visserligen är det slutresultatet som räknas, men deras utvecklingstakt är oerhört långsam. Jag äger även en licens till OmniFocus både på Mac och iPhone och jag använde programmen en hel del innan Things Touch fick stöd för taggar. OmniFocus är oerhört robust och har egentligen en bättre (men fulare) iPhone-klient1, men Mac-versionen är enligt min smak hopplös. OmniFocus för Mac är egentligen inget annat än en högspecialiserad version av OmniOutliner2. Jag gick hela tiden vilse bland alla celler med text. Varje gång jag flyttade en åtgärd från inkorgen kändes det som jag släppte den i ett svart hål. Hur jag än filtrerade lyckades jag ibland inte återfinna den utan att söka. OmniFocus saknar även en dedicerad lista för Someday/Maybe och det var hopplöst att få en överblick över schemalagda åtgärder (de med framtida startdatum). Det senare gjorde mina veckogenomgångar problematiska. OmniFocus har också en hel del fördelar gentemot Things. Det finns stöd för sekventiella projekt3 och det finns en robust Mac-till-Mac synkronisering. Jag har tillfälligt löst det senare för Things genom att ha min databas i min Dropbox-mapp, men det uppstår konflikter varje gång jag råkar ha programmet öppet på båda datorerna samtidigt. Jag upplever också att det är lättare att navigera med tangentbordet i OmniFocus. The Omni Group, som gör OmniFocus, är ett moget företag, med utmärkt kundservice, utmärkta forum och utmärkta programmerare som skriver i stort sett felfri kod. Cultured Code har gjort en snyggare och mer användbar listhanterare, men som ännu så länge saknar viktiga delar och som tycks ha en del buggar. Frågan är om de kan hämta upp förlorad mark? Valet mellan funktion och form är kanske självklart för många, men inte för mig. I min värld är formen en viktig del av användbarheten, och därigenom blir den en del av funktionen. Things är helt enkelt mer användbart än OmniFocus, trots buggar och saknade funktioner. Det är ett svårt val. Jag har bestämt mig för att ge Things sommaren ut, innan jag överväger att byta tillbaka till OmniFocus igen.


  1. OmniFocus uppdelning i planeringsläge (projektläge) och arbetsläge (kontextläge) passar mig bättre på fältet. Jag behöver trycka mig igenom två skärmar för att plocka fram rätt lista i OF, medan Things kräver tre. Det verkar kanske inte spela någon roll, men i verkligheten är det de små sakerna som gör skillnaden. Dessutom har Things så mycket visuell flärd att det knappt ryms någon text i skrollistan. 

  2. Projekt där åtgärdernas inbördes ordning har betydelse. 

  3. Omnifocus kan sägas vara Kinkless GTD, en samling Applescript skrivna för OmniOutliner pro, byggt i Cocoa. 

July 7, 2009

Swedish Pixels

by Joakim Hertze

So, you made it to the footer! This is not the end, however. Browse older contents using the navigation above, or search using the form below. Read more about this site and its author and don't forget to subscribe to the ATOM-feed. Updates are also advertised on Twitter. Also, you could always return to the front page.