Att springa i Vibram Five Fingers

_DSC0073.jpg

Mina Asics Pirahna går mot sitt slut och jag har bekymmer att hitta bra ersättare. Löplabbet i Malmö har ett obefintligt utbud av lätta racing flats, utan uppbyggd häl. Jag chansade i våras på ett par ilsket gula Adidas Adizero Adios, den modell som Haile Gebrsellasie sprang i när han slog maratonrekord i Berlin, men de visade sig vara alltför klumpiga. Jag kände mig som Frankensteins monster och såg ut som ett rapsfält.

Jag fick för en tid sedan ett mejltips om att Vibram Five Fingers gick att köpa på ett ställe i Malmö. Jag hade läst om skorna på ett antal ställen och var nyfiken på att prova dem. Vibram Five Fingers — VFF för de invigda — är en handske för fötterna, avsedda att minimera barriären mellan foten och underlaget. De består av en tunn, böjlig gummisula, med en elastisk tygöverdel. Tårna hålls separerade i var sitt fack, vilket ger en intressant upplevelse när man försöker lirka in sina lilltår. När man går i skorna känns det som att vara barfota, men med ett visst skydd mot skärande och stickande föremål. VFF finns i ett antal olika utföranden, där Classic är mest minimalistisk.

Det finns teoretiska fördelar med att röra sig mer barfota. När man inte lyfter upp hälarna med klackar får bäckenet en mer naturlig position, vilket minskar svanken i ländryggen. Tårna kan fjädra ut och ger ett bättre stöd. Man får också möjlighet att träna upp de små musklerna i fötterna, som varit bolstrade och overksamma under större delen av våra liv. Jag köpte ett par Classic och gav mig ut och sprang en halvmil på asfalt. Det kändes underbart lätt till en början, men jag kom bara halvvägs innan det började svida i fotsulorna. Det kändes värre och värre och jag blev till sist tvungen att promenera den avslutande sträckan. När jag väl hade kommit hem hade jag rejäla blåsor över de första metatarsallederna1 på bägge fötterna.

Jag hade naturligtvis gapat över för mycket — igen. Under den månad som gått har jag gradvis ökar distanserna i mina VFF, oftast som någon kilometers nervarvning efter mina ordinarie springrundor med skor. Däremellan har jag gått promenader med dem. Fötterna och underbenen börjar vänja sig jag kan nu springa en dryg halvmil utan alltför mycket besvär. Trots att jag sprungit ett drygt år i minimala racing flats kände jag till en början en ökad belastning i vaderna i mina VFF. Eftersom hälen ligger helt i nivå med resten av foten får vadmusklerna maximalt rörelseutrymme. Jag springer med bättre teknik i mina VFF, med mindre risk för besvär från anklar och knän. Balansen är bättre, det blir naturligt att öka stegfrekvensen och det är omöjligt att sätta i hälen först. Tyvärr upplever jag att det är väldigt lätt att få blåsor i VFF, framför allt i varmare väder när jag svettas mer. Det är förvånansvärt hur mycket man kan svettas i dessa minimala skor. Blåsor brukar uppstå vid friktionsställen, där man glider med fötterna i skorna. I mitt fall misstänker jag att jag tenderar att rotera lite på metatarsallederna i tyndfasen av löpsteget. Jag tycker det har blivit bättre efterhand som jag jobbat på att dra foten rakt upp från underlaget. En bra bild att ha är att låtsas att man springer över ett nymålat golv. Man skall sträva efter att lämna skarpa fotavtryck, utan att smeta ut färgen.

VFF är ett superbt träningsverktyg, som inte slätar över några misstag. Det är mycket lättare att känna vad man gör med sina fötter, vilket är en förutsättning för att kunna slipa på sin teknik. Även om man inte tänker sig att enbart springa i sina VFF har man nytta av en diagnostisk runda då och då, för att sedan ta med sig det man lär sig till sin ordinarie träning. Dessutom är det roligt att se hur alla man möter stirrar på ens fötter. Jag funderar själv på att gå över helt och hållet till Vibram Five Fingers. Åtminstone om det fortsätter vara så svårt att hitta vettiga skor. Om du funderar på att köpa dig själv ett par så rekommenderar jag att prova ut det första paret i butik. Det kan vara en smula vanskligt med storlekar, nämligen. Här finns en lista över återförsäljare i Sverige.


  1. Vid basen av stortån. 

July 9, 2009

One Comment

Swedish Pixels

by Joakim Hertze

So, you made it to the footer! This is not the end, however. Browse older contents using the navigation above, or search using the form below. Read more about this site and its author and don't forget to subscribe to the ATOM-feed. Updates are also advertised on Twitter. Also, you could always return to the front page.