Är det dags att avliva bloggen?

Det tycks vara en mikrotrend att gå ifrån dynamiska CMS till enkla system som genererar statiska sidor.¹ Det är bare bones och så elegant. När jag läser om det börjar jag själv fundera på om det inte är dags att kritiskt se över min egen blogg igen. Vad är egentligen nödvändigt och vad har jag kvar för att jag inbillar mig att det är nödvändigt?

Jag tror att jag har funnits på nätet i någon form sedan 1998. På den tiden kallades det ”hemsida”, vilket i mitt fall var en samlig statiska html-sidor under en kryptisk adress, med tildetecken och allt. I början av tvåtusentalet registrerade jag domännamnet hertze.com, efter att ett företag i Singapore missat att förlänga sin registrering. Skapelsen kallades hemsida i ytterligare några år och ramades in av allt möjligt, från flash till dynamiska menyer skrivna i javascript.

2003 upptäckte jag bloggfenomenet, som då var begränsat till en liten klick människor som länkade till varandra och kallade varandra vid förnamn. Jag la ner min hemsida och byggde istället en blogg med PHP och MySQL. För mig är en blogg en hemsida som fungerar i interaktion med sina läsare. Jag försökte hålla jämna steg med den tekniska utveckligen och svettades över att skapa system för kommentarer, syndikeringsflöden och trackbacks.

Under 2004 gav jag upp och flyttade hela bloggen till TextPattern. TextPattern stödjer inte trackbacks, vilket bekymrade mig till en början. Det visade sig snart att jag inte skulle sakna dem.

Sedan dess har bloggen genomgått otaliga förändringar. Jag har gått från tre spalter till en enda. Jag har skippat ”I min iPod”, ”På mitt nattduksbord” och alla länklistor som jag ändå aldrig orkade uppdatera. Jag har ökat storleken på brödtexten, från plottriga Verdana till lättläst Georgia. Jag ser nu att tendensen hela tiden har varit att plocka bort.

Det finns en skönhet i att förenkla — i att skala bort allt utom det nödvändiga. Det gäller livet i stort, men också på webben. Behöver man verkligen ha allt tingeltangel, bara för att det finns?

Jag har länge tänkt att en sökfunktion är livsviktig, men sedan började jag fråga mig hur många gånger jag sökt på en blogg. Inte många. Oftast kommer jag utifrån, via en Google-sökning. Visserligen har det hänt att jag velat söka på en viss sajt efter information, men numera kan Google hjälpa till även med detta.

Är det nödvändigt med ett arkiv? Hur ofta tittar man igenom arkivet på en sajt? Jag kan inte komma på när det var senast. Vore det inte lika bra att låta indexeringstjänster, typ Google, att hålla i arkivet också? Att lämna ifrån sig arkivfunktionen till Internets vaktmästare, helt enkelt?

Kommentarer känns viktigare, men långt ifrån nödvändiga. Att ha kommentarer aktiverade får mig ofta att styra ur kurs — att skriva för att provocera fram läsarreaktioner. Dessutom upplever jag att kommenterandet har minskat radikalt de senaste åren. Kanske till följd av RSS-läsarnas frammarsch.

Om man ändå skall skära ner bloggen till ett minimum borde man kanske välja det enklast möjliga verktyget för publicering. Jag har sniffat lite på Webby, ett mikro-CMS som körs på ditt skrivbord. Webby genererar statiska sidor, som lätt synkas med en server. Eftersom ursprungsfilerna finns på din dator är systemet enkelt att säkerhetskopiera. Det är också busenkelt att flytta sajten mellan olika webbhotell, om behovet skulle uppstå.

Kanske vore det inte längre en blogg om jag tog bort möjligheten att skriva kommentarer, men jag tror att jag skulle kunna leva med det. Plötsligt vore jag tillbaka vid att ha en hemsida igen. Cirkeln vore sluten.

February 3, 2009