Ondskefulla fildelare begraver skivbutik

Sydsvenskan kör idag ett mittuppslag i kulturdelen om skivbutiken Folk å Rock, vid Stortorget i Lund, som slår igen sina portar den kommande sommaren. Butiken, som såg dagens ljus 1977, klarar enligt egen uppgift inte längre del dalande skivförsäljningen och man kommer istället att satsa på sina butiker i Malmö och Helsingborg. Den förra tänker sig ägaren Kennet Ovesson omvandla till något av en ”chill out zone”, eller mötesplats, där man kan ta sig en designerkaffe, medan man lyssnar till och snackar om musik. Tydligtvis har man sedan ett och ett halvt år haft ett café även i Lundabutiken, men det tycks inte ha tagit skruv.

Från butikens sidan väljer man att se butikens nedgång som ett direkt resultat av att deras forna grundplåt, de musiktörstande studenterna, numera endast går till butiken för att lyssna ut skivor som de sedan går hem och laddar ner. Bitterheten lyser igenom i texten. I Malmö hoppas man på en mer köpstark kundkrets, vilken tycker sig ha råd att betala för en komplett produkt.

Det är förstås lätt att se detta som ett bevis på fildelningens inneboende och omstörtande ondska, men man kan även välja att se detta som att musikhandeln har misslyckats med att anpassa sig till den framväxande nya verkligheten. Istället för att skrika på förbud borde man satsa på att konkurrera med sin största tillgång, nämligen sitt ”know how”. Sedan hade det ju inte skadat med lite lägre skivpriser. Om en ny skiva hade kostat under hundralappen hade jag — och säkert många med mig — haft lättare för att öppna plånboken.

April 26, 2006