Professorn och jantelagen

Ekot berättar idag om att Riksåklagarens särskilda enhet mot korruption nu skall granska en viss professor vid Karolinska Institutet och de fem extraknäck han har vid sidan om sitt huvuduppdrag. Från KI uppbär han tydligen en lön på 900 000 kronor (plus sociala avgifter), men han har dessutom ytterligare fyra jobb som finansieras av Stockholms läns landsting och därigenom våra skattemedel. Totalsumman där uppgår till 490 000 kronor om året (plus sociala avgifter). Tre av dessa extraknäck handlar om att han är VD i tre forskningsstiftelser som landstingets skattebetalare genom åren har finansierat med hundratals miljoner kronor. Dessa stiftelser har dessutom ett intimt samarbete med ett läkemedelsföretag, som avlönar denna professor med ytterligare en miljon kronor årligen i form av ett konsultarvode. Professorn har redovisat att han sysslar med sina extrauppdrag sammanlagt tre månader om året, men han har inte begärt något tjänstledigt från sitt arbete vid KI för att utföra dem. Hans arbetsgivare tycker inte heller att det har behövs, då han sköter sina arbetsuppgifter.

Tonen i artikeln antyder att det här skulle dölja sig någon form av fiffel, där denna professor lurar allmänheten på miljonbelopp årligen. Kom igen! Nu får väl den svenska jantelagen ändå ge sig! Skall samhället verkligen lägga sig i om en person är så pass efterfrågad på arbetsmarknaden att många vill betala för hans tjänster? Skall samhället lägga pengar på att utreda om han verkligen är på jobbet mellan åtta och fem varje dag? Man kan misstänka att folk hänger upp sig på möjligheten att denna professor är dubbelavlönad under vissa delar av arbetsdagen, men so what? Skulle det vara bättre att inte ta tillvara hans kompetens och istället anställa mindre lämpade personer på fyra av hans fem poster. Jag tycker detta är rent ut sagt löjligt och snarare är ett uttryck för avundsjuka, trist sensationsjournalistik och gamla socialistiska vanföreställningar. Det är inte fult att tjäna pengar. Faktiskt. Sverige skulle behöva fler personer som denna professor. Om inte annat betalar denna snubbe säkert in runt 900 000 kronor årligen i skatt, vilket säkerligen försörjer en och annan arbetslös.