Jag blir så avundsjuk

Jag har precis råkat in i någon form av wanna-shop-freenzy, där min värld tycks cirkulera kring saker jag vill, men inte kan köpa. Min kära sambo utmanade mig i går kväll med tanken “vad skulle du köpa om du hade 200 000 spänn”. Det tog mig trettio sekunder att virtuellt bränna dem och då la jag inte en enda spänn på “riktiga” saker, såsom insats till hus eller en ny bil.

Det är i sådana här lägen det sticker extra i ögonen när man surfar in på ett fotoforum och ser vad folk har i sina kameraväskor. En snubbe hade runt sju original Nikkor-objektiv, som tillsammans förmodligen inbringade runt 50 000 svenska kronor! Först tänker man då att det här kanske är ett 55-årigt proffs, men icke. Killens hemsida avslöjar att han är en typ tonårig amatör. Och han tycks inte vara ett undantag. Bah. Hur kommer det sig att jag, som faktiskt kommit ur tonåren och har ett jobb som inte är alltför underbetalt, inte har råd med roliga prylar, när världen tycks vara full av småglin som har det? Ibland är det extra lätt att lacka ur.