Flytten från helvetet

Så var det till sist gjort. Sedan en knapp vecka tillbaka är jag nu Malmöbo, vilket känns en smula besynnerligt. Själva flytten har verkligen varit en pärs, där inte mycket fungerat som det skall. Flyttbilen var underdimensionerad, vilket gjorde att en del av köksmöblemanget fick surras fast under bilen. Både mina och sambons händer var totalt sönderfrätta av den maratonstädning som vår femrummare visade sig innebära.
När vi sent omsider rullade in i vår nya stad för att dirigera flyttgubbarna var vår nya lägenhet fortfarande inte flyttstädad och det saknades fortfarande ström. Några nycklar tillförrådet syntes inte heller till och Spray hade på något vis lyckats schabbla bort flytten av vårt telefonabonnemang. Nu har det gått några dagar och det börjar ljusna en smula (även bokstavligt, då vi nu fått undan så pass många flyttlådor att solljuset kan ta sig in).

Just Spray är jag inte imponerad av. Vi har nu ringt dem sammanlagt sex gånger för att försöka flytta vårt ADSL-abonnemang på ett smidigt sätt, men ännu inte lyckats. Varje gång vi ringer får vi olika besked. En av gångerna meddelade tjejen som satt på ADSL-avdelningen att det inte var möjligt att snabbt göra en sökning på vårt telefonnummer för att se om vi kan ha Spray som leverantör på vår nya adress. Då ringde jag istället upp en tjej som sitter på deras telefonserviceavdelning, som inte hade några som helst problem att utföra denna tjänst.
Så snart det går tänker jag byta leverantör. Jag hade redan gjort det om Spray inte hållit mig som gisslan med tre månaders uppsägningstid.

Nog gnällt.