Är min blogg dödsdömd?

På Det progressiva USA kan man läsa om en bloggs livscykel. Det poängteras att det tycks finnas två tidpunkter i en bloggs karriär som mer än andra avgör om den skall fortleva eller inte. Den första inträffar efter fyra månader och den andra efter ett år. Överlever bloggen dessa finns det stora chanser att det hänger med ett bra tag framöver. Emellertid menar man att det verkar krävas att vi kan inkorporera bloggandet i vår yrkesverksamhet för att vara säkra på att finna den tid och energi som krävs för att hålla skrivandet igång.

Hur rimligt detta än låter hoppas jag att det finns andra sätt att hålla bloggandet vid liv. Om bara människor som redan tidigare arbetar med det skrivna ordet, eller med webbproduktion av olika slag, fortsätter att blogga kommer den bredd som nu kännetecknar fenomenet att försvinna och med den en av dess stora fördelar gentemot mer traditionell media. Jag har absolut inget emot webbyråer, journalister eller bibliotikarier, men anser att även andra yrkesgrupper måste vara representerade för att undvika en onödig likriktning och därmed kunskapsförlust.

Jag arbetar som läkare, en verksamhet som idag inte har något utrymme för bloggar. Jag befinner mig dessutom just nu i en livsfas med stora och omvälvande förändringar, vilket betyder att min fritid ofta går åt till annat än “hobbyknackade” framför datorn. Betyder detta att denna sida är dödsdömd? Det får tiden utvisa. Vad jag vet är att den har överlevt fyramånaderspuckeln och att den fyller ett år om tre dagar. Den har varit nära undergång vid ett par tillfällen, men har hittills rest sig, borstat av dammet och strävat vidare.