Anonyma datormissbrukare

Insikten kom som en kalldusch. Jag har alltid hävdat att jag på intet sätt är en datornörd. Jag kan varken koda assembler eller C++, jag har aldrig byggt upp en egen dator från scratch och jag dricker inte Jolt-cola. När jag och min kära flickvän emellertid började diskutera hur mycket tid jag egentligen spenderar framför tangentbordet började det bli obehagligt. Mina fritidsintressen har alltmer glidit från världstillvända och analoga till esoteriska och digitala. En oproportionerligt stor del av dygnets fria timmar spenderas med att fila på mina egna hemsidor, eller med att läsa andras.

Det är dags att ta tillbaka mitt liv. Man brukar ju säga att insikt är första steget mot ett tillfrisknande. Jag har nu inlett ett måttfullhetsprogram, med noga schemalagda datortider och väl utformade strategier för att fylla min fritid med analoga aktiviteter. Påverkar detta månntro mitt bloggande till det bättre eller det sämre? Det är ju som bekant svårt att skriva om något spännande om man inte har ett liv utanför cyberrymden.