Remisstvång till akuten

Annika Hull Laine, verksamhetschef för akutmottagningen i Karlskrona föreslår att man fortsättningsvis antingen bör komma i en ambulans, eller ha en remiss från distriktsläkare, för att bli insläppt på akuten. Som det är idag söker alltför många med åkommor, såsom halsont eller urinvägsinfektion, som skall handläggas inom primärvården. Detta resonemang är naturligtvis ett resultat av den senaste tidens hårda nerdragningar och ett sätt för slutenvården att förskjuta en del av sina kostnader till andra budgetposter inom landstinget.

Det kan låta drastiskt, men jag tycker att Hull Laine har en poäng. Om sjukvården får allt mindre ekonomiska resurser kan man inte förvänta sig samma service som tidigare. I förlängningen kommer det nog bli så att man slutar behandla “banalare” åkommor med samhällsmedel och man kan välja att se detta som ett steg tillbaka i sjukvårdsutvecklingen. Snart är elektiv sjukvård en utpräglad klassfråga.

Ett sätt för allmänheten att tillfälligt komma runt remisstvånget är förstås att beställa blåljus in för sitt nageltrång. Somliga tycks på allvar tro att deras inbetalda skattemedel ger dem rätt att åka taxi med ambulansväsendet. Få saker gör mig mer förbaskad. Vi betalar inte skatt till en slags sjukvårdspott som står oss fritt att utnyttja, utan för att akut sjuka människor skall få snabb och adekvat hjälp. En dag kan det nämligen vara vi själva som trillar dit. Somliga måste helt enkelt inse att man faktiskt kan betala skatt ett helt liv utan att någonsin få tillfälle att utnyttja resurserna. Det är det pris vi får betala för vårt sjukvårdssystem.